Forskning

Räddar och förbättrar liv över hela världen

29:e juni 2022

Dela denna artikel

Olivier Fouret - VD - MSD Sverige - wide image

Bioläkemedelsbolaget MSD Sverige ligger i framkant när det gäller forskning för att förebygga och behandla sjukdomar som hotar människor och djur – inklusive cancer, infektionssjukdomar som hiv och ebola samt nya djursjukdomar.

Företaget har bland annat mer än 1750 pågående studier globalt inom onkologi, vilket är ett av de största utvecklingsprogrammen i branschen. Och genom banbrytande innovation, forskning och utveckling fortsätter MSD att vara en global ledare inom vacciner.

– Forskning är vår livsnerv. Vi använder kraften i ledande vetenskap för att rädda och förbättra liv runt om i världen. Man ser detta när man tittar på vårt globala kliniska onkologiprogram som verkligen tänjer på gränserna för cancervetenskap, säger Olivier Fouret, vd MSD Sverige.

Olivier Fouret - VD - MSD Sverige

Vår forskning i Sverige är betydande, för närvarande har vi 47 kliniska prövningar runt om i landet, inom onkologi, vacciner, kardiologi och infektion.

Olivier Fouret

VD, MSD Sverige

Forskningssamarbete med KI

Sedan 2016 har MSD Sverige ett etablerat samarbete med Karolinska Institutet, lett av Stina Salomonsson, som resulterat i ökad förståelse för patientens sjukdomsbörda, effekten av vaccination och hur man potentiellt kan använda verkliga data på olika sätt.

– Vår forskning i Sverige är betydande, för närvarande har vi 47 kliniska prövningar runt om i landet, inom onkologi, vacciner, kardiologi och infektion. Pandemin har visat oss vikten av motståndskraftiga sjukvårdssystem och den nyckelroll som vaccin spelar för att skydda mot nuvarande och framtida sjukdomar. Läkemedelsindustrin har en viktig roll att spela här och genom spetsinnovation fortsätter MSD vara en global ledare inom vacciner för att hjälpa patienter i Sverige och runt om i världen. Vi fortsätter anpassa oss också i vårt sätt att arbeta med våra kunder och även inom våra team, berättar Olivier Fouret.

“Silicon Valley of the North”

Olivier Fouret är nytillträdd vd för MSD Sverige och han ser många möjligheter till samarbeten med det svenska hälso- och sjukvårdssystemet i Stockholm och Sverige.

– Ett ”Silicon Valley of the North”, en grogrund för innovation och startups, säger Olivier Fouret och hänvisar till företagets samarbete med Microsoft. Genom att använda Minecraft, en spelplattform, för att erbjuda utbildningsmaterial, kan vi öka vaccinationsfrekvensen över hela Sverige. Inom onkologi tar vårt samarbete med Microsoft upp frågan om sen upptäckt av lungcancer – som är den dödligaste av alla cancerformer. Genom samarbetet har vi skapat en Healthbot som driver symtomatiska patienter att söka vård tidigare och hjälper läkare att diagnostisera lungcancer lättare, säger Olivier Fouret.

Onkologi

Panelsamtal: Med eller utan digitala verktyg i cancervården?

17 juni 2022

Dela denna artikel

Panelsamtal: Med eller utan digitala verktyg i cancervården?

Digitala beslutsstöd i primärvården – livsviktiga för tidigare cancerdiagnoser.

Vår senaste Brown Bag Lunch-paneldiskussion utspelade sig i Göteborg på Vitalis årliga mässa kring eHälsa, framtidens vård och omsorg. I samarbete med TechSverige och RISE bjöd MSD in till panelsamtal om hur digital teknik kan rädda liv inom cancervården genom tidigare upptäckt.

Panel: Marcela Ewing – Med dr, verksamhetsutvecklare tidig upptäckt RCC Stockholm Gotland och ordförande nationell arbetsgrupp tidig upptäckt Margareta Haag – Ordförande Nätverket Mot Cancer Helena Linge – PhD, expert medicinsk vetenskap, hälsodata och AI, RISE Nasim Bergman Farrokhnia (Hälso- och sjukvårdschef, Microsoft)

Panel:

  • Marcela Ewing – Med dr, verksamhetsutvecklare tidig upptäckt RCC Stockholm Gotland och ordförande nationell arbetsgrupp tidig upptäckt
  • Margareta Haag – Ordförande Nätverket Mot Cancer
  • Helena Linge – PhD, expert medicinsk vetenskap, hälsodata och AI, RISE
  • Nasim Bergman Farrokhnia (Hälso- och sjukvårdschef, Microsoft)
Marcela Ewing talade på MSD Sveriges: panelsamtal Brown Bag Lunch om tidig cancerupptäckt.

I primärvården finns den största potentialen för att tidigare fånga upp patienter med förhöjd cancerrisk.

Marcela Ewing

Med dr, verksamhetsutvecklare tidig upptäckt RCC Stockholm Gotland och ordförande nationell arbetsgrupp tidig upptäckt. (Bild: Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, hämtad 2022)

Potential i primärvården

”I primärvården finns den största potentialen för att tidigare fånga upp patienter med förhöjd cancerrisk”, berättar Marcela Ewing, specialist i allmänmedicin/onkologi, verksamhetsutvecklare tidig upptäckt RCC Stockholm Gotland och ordförande i den nationella arbetsgruppen för tidig upptäckt.

Sverige, menade Marcela Ewing, är världsledande när det gäller medicinsk behandling och canceröverlevnad. Trots detta dör fortfarande patienter på grund av en alltför sen cancerdiagnos.

Storbritannien föregångsland

– Sverige har mycket att lära av Storbritannien när det gäller att forska, testa och utvärdera riskvärderingsinstrument för primärvården, berättar Marcela Ewing, och fortsätter:
– Svenska allmänläkare behöver till exempel instrument med algoritmer som kan läsa journalanteckningar och tidigt larma så att vi fångar upp patienter med riskkriterier för cancer. Det saknas i Sverige idag.

Åtta av tio cancerpatienter söker sig i första hand till primärvården med sina besvär innan de får en diagnos. Alltså är det hos primärvården som man måste satsa.

Visionen: tidig upptäckt av cancer 2024

Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer, berättar:
– Vi försöker påverka högst upp där besluten tas. Socialdepartementet har nu uttalat att man ska upptäcka cancer tidigt, vilket är bra men inte tillräckligt.

Hon menar att det krävs lagstiftning om tidig upptäckt av cancer. Därför behöver man tillsätta resurser för digitala verktyg i primärvården:
– Det måste bli verklighet, för det är så många som får cancer. Vi har idag en vision att cancer ska upptäckas i stadie 1, redan under år 2024.

Nya arbetssätt kräver ökad användarvänlighet

Även om viljan finns att använda nya digitala verktyg så kan tröskeln bli för hög.

– Ur ett vårdperspektiv så finns oftast ett motstånd att lära om och börja tillämpa nya arbetssätt, säger Nassim Bergman Farrokhnia, hälso- och sjukvårdschef på Microsoft, och fortsätter:
– Det är därför viktigt att de som designar de digitala verktygen för beslutsstöd gör dem så användarvänliga som möjligt.

Täta vårdbesök viktig indikation på cancer

– Det är inte bara patientens beskrivning av symptom som kan indikera cancer utan även andra faktorer som till exempel frekvensen av besök hos primärvården, säger Helena Linge, filosofie doktor och cancerforskare.

Enligt Helena Linge finns denna kunskap redan dokumenterad men den omsätts inte i praktiken:
– Här kan de digitala beslutsstöden spela en viktig roll.

Dags för politikerna att ta bollen?

Under panelsamtalet framkom stor optimism om de nya möjligheterna att tidigt upptäcka cancer och därmed minska dödligheten. Men även en viss frustration över att införandet av ny teknik går så långsamt, trots all kunskap som finns.
– Alla aktörer är för digitala beslutsstöd i primärvården. Men ingen tar bollen så att det verkligen införs. Alltså krävs nu beslut på högsta politiska nivå inom hälso- och sjukvården, annars händer det ingenting, avslutar Marcela Ewing.

Skriven av Elias Hemmilä

Medarbetare

Pride 2022: Hear from Elias Hemmilä, D&I Ambassador

17 juni 2022

Dela denna artikel

Elias Hemmilä D&I Ambassador MSD Sverige

Elias Hemmilä grew up in Sweden to immigrant parents from Ethiopia and Finland. He has a passion for diversity, equity, and inclusion and is one of the communications ambassadors for the Nordic-Baltic Diversity &Inclusion Community.

Belonging to a minority myself, growing up in Sweden to immigrant parents I’ve had
to face more challenges than the average Swede. This has made me a passionate
antagonist of racism, sexism, homophobia, and other types of discrimination. People
of sexual minorities and people outside the binary gender system are still facing
enormous challenges, including hate, discrimination, and violence.

Being a good ally

One of the most important things to combat the discrimination of LGBTQ+ people is
to be a good ally. Being a good ally doesn’t mean just sharing inspiring stories for the
Pride month, but rather working actively and systematically for the remaining 11
months of the year, contributing towards a culture of creating space and empathy,
and standing up against homophobia in every single aspect. More importantly it also
means knowing your privileges and knowing how big of an impact it could potentially
mean to use that privilege to include experiences from marginalized communities.

Discrimination and marginalization, especially when they intersect, are regrettably still
draining the world of its true potential. Toxic cultures are forcing our friends, family
members and coworkers to stay in the closet, and globally intolerant movements are
targeting specifically people of the LGBTQ+ community. This is nothing short of
unacceptable and I know that we can all do better than this.

“If you’re a homophobe just remember homophobia spelled backwards is aibohpomoh and that makes no sense. Just like your views.”

Diversity & Inclusion at MSD Sweden

MSD lives out these values in a remarkable way. Diversity, equity and inclusion are not just buzzwords, but ideals that we live by. We know that diversity and inclusion make us stronger and smarter, and ultimately impacts our vision to help save and improve lives.

Read more at our Diversity & Inclusion facility at msd.se/diversity.

Forskning

Från prövning till behandling – vad är kliniska prövningar?

19:e maj 2022

Dela denna artikel

Kliniska prövningar - Clinical Trials Day - MSD Sverige

Från prövning till behandling – kliniska prövningar hjälper till att hitta nya behandlingar som kan förbättra och rädda liv.

Fredagen den 20:e maj är Clinical Trials Day. Kliniska prövningar spelar en helt central roll för att hitta nya behandlingar som förbättrar människors hälsa och räddar liv.

Just nu har vi på MSD 47 aktiva studier i Sverige på 85 kliniker som vi samarbetar med.
– Vi gör skillnad, förbättrar och förhoppningsvis räddar liv förhoppningsvis med de nya och innovativa produkter som vi utvecklar, berättar Ishrat Habib, chef för klinisk forskning på MSD Sverige, och fortsätter:
– Vi vill bidra till att stärka Sveriges attraktionskraft och infrastruktur för kliniska prövningar.

Vad är kliniska prövningar?

Kliniska prövningar är forskningsstudier med deltagare där syftet är att testa effektiviteten och säkerheten av ett nytt läkemedel på en utvald grupp, i samarbete med sjukvården. Studierna kan också omfatta en ny medicinteknik eller utvidgat användningsområde för ett redan godkänt läkemedel.
– Det är fantastiskt att arbeta med något som har en så viktig inverkan på folkhälsan, säger Ishrat Habib.

Ishrat Habib - Chef för klinisk forskning på MSD Sverige

Det är oerhört motiverande att arbeta inom detta område, att lära av nya utmaningar och att få bidra till nya framgångar.

Ishrat Habib

Chef för klinisk forskning på MSD Sverige

De olika faserna av kliniska prövningar

Det tar i regel flera år för ett medicinskt preparat att flytta från en fas 1-studie till godkännande från relevant myndighet (i Sverige Läkemedelsverket).

  • Fas 1

I fas 1 testas läkemedlet i mycket små doser, under en mycket begränsad tid och på väldigt få friska, frivilliga personer, vanligtvis runt 20 – 80 personer. Här studeras säkerhet och hur kroppen bryter ned och gör sig av med en substans.

  • Fas 2

Fas 2 utökar gruppen till att omfatta mellan 100 och 500 deltagare med den sjukdom man vill behandla med aktuell behandling.  Här studeras behandlingens effekt, ytterligare säkerhet och vilken dos som är effektiv.

  • Fas 3

I fas 3 testas läkemedlet på en stor grupp människor för att bekräfta effekten av läkemedlet. En fas 3-studie pågår vanligtvis i flera år och omfattar upp till flera tusen personer.

Efter fas 3-studien kan läkemedel som visar sig vara tillräckligt säkra och effektiva godkännas av Läkemedelsverket för användning inom hälso- och sjukvården och därmed ordineras eller förskrivas till patienter.

  • Fas 4

När läkemedlet är godkänt och används undersöks fortfarande effekten och biverkningar löpande, detta i den fjärde fasen. Här granskas läkemedlets effekt, säkerhet och eventuella biverkningar. Ofta undersöks även hur användningen av läkemedlet kan göras bättre.

Varför behövs mångfald i kliniska prövningar?

Mångfald av deltagare i kliniska prövningar är centralt för att säkerställa att behandlingen är säker och fungerar hos alla människor. En mångsidig representation av alla etniska grupper, funktionsgrupper och könsidentiteter är därför väldigt viktigt för att hjälpa forskare att bättre förstå mönster och skillnader i hälsa och sjukdom baserat på etnicitet, funktion eller könstillhörighet.
– Det är jätteviktigt att deltagarna i kliniska prövningar reflekterar den mångfald vi ser i samhället, avslutar Ishrat Habib.

SE-NON-00854

Skriven av Elias Hemmilä

Karriär

Many perks of flexible ways of working at MSD

28 february 2022

Share this article

Flexibla arbetssätt - MSD Sverige

In 2021 MSD took a stand in defining the workplace and how we work in the organization. The direction that we decide to go towards is a flexible way of working, allowing colleagues to decide for themselves how much they want to work from home or the office. It’s a hybrid working model that offers employees a lot of freedom and taking own responsibility.

»Skip to Available Jobs in Sweden

Hani Aoun, who is HR Lead at MSD Sweden and has worked with rolling out this hybrid model and MSD:s continuous commitment to good work-life balance, says:
– Work-life balance is a central theme at MSD, and we are known for being an organization that cares about flexibility.
– When you establish this philosophy and have the tools to serve work-life balance it is clear that the overall health of the organization is improved.

Why are MSD offering this flexibility?

– MSD have worked intensely with giving its employees the best possible work environment for the past 5-10 years. We’ve changed our ways of working and discovered entirely new areas, says Hani Aoun.

What does flexibility look like at MSD?

– In addition to the flexible working model, we offer several initiatives to support our co-workers and giving them the best possible tools. It can be being mindful of how and when we schedule meetings, how we send e-mails, not exceeding normal work hours, and more.

– We saw that both stress and workload increased because of the pandemic, and we’re currently discussing how to define working post-pandemic. We want to take advantage of working remotely and build on this flexibility, so that our colleagues will be given the best possible scenarios to work in the future.

Hani Aoun, HR Manager, MSD Sweden

When you establish this philosophy and have the tools to serve work-life balance it is clear that the overall health of the organization is improved.

Hani Aoun

HR Lead, MSD Sweden

Work-life balance very important topic with colleagues – especially during the pandemic

– I appreciate the freedom to split work between the office and from home. After a couple of nice and sociable days at the office it can be a good idea to really focus heavily on administrative tasks, says Jesper Freij, who works as a Brand Manager for diabetes.

Work-life balance is perhaps more central now than ever before. The Covid-19 pandemic has impacted practically all aspects of our normal lives. Many experience more stress not only from work, but also from concerns from the pandemic itself. To some, the pandemic have also meant spending drastically more time at home over long periods – in many cases together with their partner and maybe even their children. Helene Zola Ntandou works at MSD Sweden as a Brand Manager in anesthesiology and says:

– To me work-life balance is one of the most important topics, as I have another full time job as a mother, that requires flexibility.

Adelina Danell, who works as a Campaign Manager for oncology at MSD Sweden, highlights how work-life balance is an important question at MSD:
– I have realized how important it is for me to be able to combine working from home and working from the office a couple of days a week, given the current situation.
– To give employees the mandate to decide how, when and where they work shows that MSD has a lot of trust in its employees.

Discover jobs in Sweden

Discover jobs in Sweden

Not ready to apply?

Join our Talent Community to stay connected and receive updates on the latest job opportunities.

Join Us

By Elias Hemmilä

Karriär

MSD:s flexibla arbetssätt har många fördelar

28 february 2022

Dela denna artikel

Flexibla arbetssätt - MSD Sverige

Under 2021 tog MSD ställning i att definiera arbetsplatsen och hur vi arbetar inom organisationen. Riktningen är ett flexibelt arbetssätt, där kollegor själva får bestämma hur mycket de vill arbeta hemifrån respektive från kontoret. Det är en hybrid arbetsmodell som ger de anställda mycket frihet och eget ansvar.

» Hoppa ned till Lediga tjänster

Hani Aoun, som är HR-chef på MSD Sverige och har arbetat med utrullandet av hybridmodellen och MSD:s kontinuerliga arbete med fokus på ett välbalanserat arbets- och privatliv, berättar:
– Balansen mellan arbete och privatliv är ett centralt tema på MSD, vi är kända för att vara en organisation som bryr sig om flexibilitet.
– När man etablerar denna filosofi och har verktyg för att tillgodose balansen mellan arbete och privatliv höjs den allmänna hälsan på företaget. Det är tydligt.

Varför erbjuder MSD denna flexibilitet?

– De senaste fem-tio åren har MSD arbetat intensivt med att ge sina anställda den bästa möjliga arbetsmiljön. Vi har ändrat våra arbetssätt och hur vi gör vårt jobb och utforskat helt nya områden, fortsätter Hani.

Hur ser flexibiliteten ut på MSD?

– Utöver den hybrida arbetsmodellen erbjuder vi många initiativ för att stötta våra kollegor och ge dem bästa möjliga verktyg. Det kan handla om att vara varsam med hur och när vi schemalägger möten, hur vi skickar mail, att vi inte överskrider normala arbetstimmar, med mera.

– Vi såg att både stress och arbetsbörda gick upp på grund av pandemin och vi driver just nu på frågan om att definiera hur vi ska arbeta efter pandemin. Vi vill ta tillvara på arbete från hemmet eller andra platser och bygga vidare på denna flexibilitet, så att våra kollegor ges bästa tänkbara scenarion för att arbeta i framtiden.

Hani Aoun, HR Manager, MSD Sweden

När man etablerar denna filosofi och har verktyg för att tillgodose balansen mellan arbete och privatliv höjs den allmänna hälsan på företaget. Det är tydligt.

Hani Aoun

HR-chef, MSD Sverige

Balans mellan arbete och privatliv mycket viktigt när vi frågar våra medarbetare – särskilt under pandemin

– Jag uppskattar friheten att kunna dela min arbetstid mellan kontoret och arbete hemifrån. Efter ett par riktigt trevliga och sociala dagar på kontoret kan det vara bra att kunna grotta ner sig ordentligt i administrativa sysslor, berättar Jesper Freij, som arbetar som Brand Manager med diabetes.

Balansen mellan arbete och privatliv är kanske mer central nu än någonsin tidigare. Covid-19-pandemin har påverkat i stort sett alla aspekter av vår vardag. Många upplever mer stress inte bara från arbete, utan även orsakat av reell oro relaterat till pandemin. För många har pandemin också inneburit att man spenderar drastiskt mer tid hemma över långa perioder – i många fall tillsammans med partner och kanske till och med barn som behövt stanna hemma. Helene Zola Ntandou arbetar på MSD Sverige som Brand Manager inom anestesiologi och berättar:
– För mig är balansen mellan jobb och privatliv bland det viktigaste då jag som mamma har ett till heltidsjobb som kräver möjlighet till flexibilitet.

Adelina Danell, som arbetar som Campaign Manager för onkologi på MSD Sverige, understryker hur balansen arbete-privatliv är en fråga MSD har i sitt fokus:
– Under rådande förutsättningar har jag insett hur viktigt det är för mig att kunna kombinera arbete hemifrån med att arbete från kontoret ett par dagar i veckan.
– Att ge medarbetare mandat att själv bestämma hur, var och när man ska arbeta visar att MSD har förtroende för sina anställda, avslutar Adelina.

Lediga tjänster i Sverige

Lediga tjänster i Sverige

Inte redo att söka en tjänst?

Gå med i vårt nätverk och få uppdateringar om de senaste jobbtillfällena.

Gå med i vårt nätverk

Skriven av Elias Hemmilä

Onkologi

Världscancerdagen den 4:e februari – tema jämlik vård

04/02/2022

Dela denna artikel

Världscancerdagen - MSD Sverige

World Cancer Day, eller Världscancerdagen på Svenska, går av stapeln den 4:e februari i år och MSD vill understryka vikten av att skapa intresse och driva diskussion kring frågor om cancervård. Årets tema är jämlik vård och hur orättvisor i cancervården kan minskas, samt hur patientens och dess närståendes rättigheter kan stärkas.

Jämlik vård

Hälften av världens människor saknar tillgång till nödvändig sjukvård. När det gäller cancervård nekas många människor grundläggande vård, trots att vi lever i en tid av imponerande vetenskapliga framsteg inom cancerprevention, diagnostik och behandling. Denna fråga, alltså ojämlikheterna inom cancervården, är årets tema för Världscancerdagen.

Läs mer: Lungcancerpatienters upplevelser i primärvården (infografik)

Tidig upptäckt av cancer kan rädda liv – var medveten

Tidig upptäckt av cancer är ett av de mest effektiva sätten att rädda och förlänga liv. Det finns många olika former av cancer och symptomen varierar. Även ospecifika symptom kan vara tecken på allvarlig sjukdom – att ha koll på sina symptom är därmed helt centralt.

Eftersom tidig upptäckt av cancer kan rädda liv är det viktigt att boka tid med läkare om man upplever symptom, och även uppmuntra nära och kära att göra likaså.

Läs mer om vårt arbete med att vara medveten och uppmärksam på symtom.

SE-NON-00770

Skriven av: Elias Hemmilä

Onkologi

5 fakta om lungcancer

10/11/2021

Dela denna artikel

5 sanningar om lungcancer

Lungcancer är en av de vanligaste cancertyperna i Sverige, med över 4000 diagnostiserade fall årligen. Trots att lungcancer är vanligt kan den som drabbas uppleva socialt stigma. Idag mer än någonsin är det viktigt att vi håller oss till fakta och sanningen.

Här är 5 fakta om lungcancer som alla borde känna till:

01.


Alla människor som drabbas av lungcancer förtjänar medkänsla och stöttning.

Tyvärr utsätts ibland personer med lungcancer för socialt stigma, orsakat av felaktiga missuppfattningar. Varje person som är diagnostiserad med lungcancer upplever liknande typer av utmaningar som alla som får veta att de har cancer, oavsett typ. De som drabbas av cancer är värda all medkänsla och stöttning som omgivningen kan ge.

02.


Det är svårt att navigera i livet med lungcancer själv.

Det är viktig att bygga upp ett nätverk som kan ge support och stöttning- familj, vänner och sjukvårdspersonal. Det kan också hjälpa att komma i kontakt med personer som är i samma situation. Till exempel kan du ta kontakt med Lungcancerföreningen som är en ideell organisation för alla som på något sätt drabbas av lungcancer.

03.


Lungcancer kan drabba alla.

Både män och kvinnor i olika åldrar kan drabbas av lungcancer. Även om de flesta diagnostiseras hos äldre personer, kan även unga människor insjukna. Förra året, 2020, var det fler än 285 000 personer som diagnostiserades med Lungcancer och var under 54 år, runt om i världen.

04.


Det finns flera riskfaktorer för lungcancer och vissa är utom din kontroll.

Den största riskfaktorn för lungcancer är fortfarande rökning, men även andra så som att ha lungcancer i familjen eller exponering av vissa miljöämnen.

Miljömässiga risker är bland annat:

  • Radon
  • Exponering av asbest och andra cancerogena i luften så som arsenik, chromium och nickel
  • Passiv rökning

05.


Vetenskapliga framsteg gör skillnad

Det senaste årtiondet har vetenskapliga framsteg gjort att fler överlever lungcancer.


Läs mer om lungcancer på nästa-steg.se.

SE-NON-00684

Skriven av Elias Hemmilä

Infektionssjukdomar

STREET C HEPATITBUSSEN – kortar vägen till vård för de mest utsatta

28/10/2021

Dela denna artikel

STREET C Hepatitbussen - MSD Sverige

Bara i Sverige uppskattas ca 25 000 personer bära på hepatit C1. Eftersom hepatit C ofta är en symtomfri sjukdom finns det patienter som bär på viruset utan att veta om det. Många av de drabbade lever i samhällets utkanter och kämpar ibland även med drogberoende. Vi på MSD är därför mycket stolta över att vi, tillsammans med Oriola, Karolinska Sjukhuset samt stödorganisationerna Convictus och Brukarföreningen, sedan i somras når ut till de mest utsatta med hepatitbussen STREET C.

Information om Hepatit C och behandlingsmöjligheter

I filmen får ni en kort rundtur på bussen- klicka in och få en inblick i arbetet på bussen

Hepatitbussen trafikerar Stockholms gator alla vardagar och det är bara att komma på drop-in. På Facebooksidan för STREET C läggs bussens tidtabell ut varje vecka. I bussen finns möjlighet till provtagning för hepatit C. Om besökaren vill, vilket oftast är fallet, erbjuds även ett hivtest då det finns en viss korrelation med samsjuklighet. I de fall där det är aktuellt erbjuds ytterligare undersökningar och även behandling mot hepatit C. Information om hepatit C och preventionsarbete blir också en del av den dagliga rutinen. Den ursprungliga planen var att bussen skulle ha ett stort upptagningsområde över hela Stockholmsregionen. Behovet visade sig dock vara mycket stort i Stockholms innerstad och bussen har därför behövt fokusera på detta område under de första månaderna. Faller detta väl ut hoppas STREET C på att även erbjuda sina tjänster i närliggande regioner. Projektet pågår initialt i 6 månader och förhoppningen är att det ska bli ett framgångsrikt exempel att bygga vidare på för den framtida hepatitvården.

Hepatitbussen - Jojje - MSD Sverige

Jag avskyr att gå till läkaren. Om jag hade sökt så hade det nog först varit för någonting annat så jag redan är på sjukan. Om jag känner mig själv rätt alltså.

Jojje

Bussbesökare i hepatitbussen

Sjukvård bör vara lättillgängligt för alla, oavsett livssituation

Arbetet i bussen drivs tillsammans med sjukvårdspersonal från Karolinska Universitetssjukhuset i sällskap av personal från Brukarföreningen, de med egna erfarenheter av ett liv på gatan. Convictus verksamhet finns i anslutning till bussen och ofta kommer man förbi Convictus först för något att äta för att sedan ta en kaffe i bussen. På så sätt är möjligheten till sjukvård bara ett stenkast bort. Arbetet i bussen kräver ett stort engagemang och medkänsla för att vinna förtroendet att ta om hand bussbesökarna.

Träffa Jojje och Zoran, två av våra bussbesökare. Här hör ni dem berätta varför de besöker bussen. Jojjes hörsel är nedsatt och av förklarliga skäl är det inte lika lätt att lyfta telefonen och få hjälp – när bussen står redo i hans närområde förenklar det besöket och det blir äntligen av.

Hepatitbussen - Zoran - MSD Sverige

Vissa av oss går inte till sjukhuset, förutom om man krälar in och säger- aj, nu har jag verkligen ont. Vi kommer dit när vi är döda

Zoran

Bussbesökare i hepatitbussen

Eliminering till år 2030

Hepatit C sprids globalt och bara i Sverige rapporteras ca 1500 nya fall per år2. Många har gått länge innan de får sin diagnos.  Ett mål som upprättats av Världshälsoorganisationen (WHO) är att nå eliminering av hepatit C år 2030. Med dagens antivirala behandlingar kan > 95% av alla personer med hepatit C botas3. Hepatit C-viruset överförs via blod och den huvudsakliga infektionsvägen är genom användning av droger intravenöst med orena injektionsverktyg. Det finns ett stort behov av bättre länkning för personer i behov av hepatit C-vård och det krävs generösare screeningsmöjligheter för att hitta odiagnostiserade personer om vi ska nå WHO: s mål.

Vad betyder satsningen för den enskilde individen?

Här hör ni Zoran och Jojje berätta om vad hepatitbussen betyder för dem.

Källor:

  1. Folkhälsomyndigheten. Skattning av antalet personer som lever med en hepatit C baserat på SmiNet data. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2018.
  2. Världshepatitdagen 2020 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
  3. Hepatitis C (who.int)

SE-NON-00661

Skriven av Elias Hemmilä

Patienter

Patienter är vår drivkraft att fortsätta utveckla och förfina behandlingsmetoder

2021-10-08

Share this article

Stories - Patient week - MSD Sverige
Patient Week , 2021

Varje år ägnar medarbetare på MSD världen över en vecka åt att djupdyka i patientens och vårdgivarens resa. Det inspirerar oss alla att hitta sätt att komma ännu närmare de patienter vi arbetar för – oavsett vilken roll vi har i företaget. 

Under ett par dagar lyssnar hela MSD på berättelser direkt från patienter, vårdgivare och påverkansorganisationer när vi fokuserar på det “nya normala”, Hälsa för alla och Digital hälsa. Vi finns här för att ha en varaktig och positiv inverkan i Sverige och göra vårt yttersta för patienter.  

“Den här veckan är inte annorlunda från andra veckor på MSD. Vi är alltid inspirerade av patienter. Det är ändå viktigt att vi skapar utrymme för att ingjuta ny energi och syfte i vårt engagemang. Därför firar vi Patient Week varje år. För att kunna förverkliga vår vision om ett mer hälsosamt Sverige idag och imorgon.”

Sara Aiosa, VD, MSD i Sverige

Vi omfamnar möjligheten till samarbete med patienter, vårdgivare och patientorganisationer och försöker i största möjliga mån inkludera deras perspektiv i våra forsknings- och affärsbeslut. Deras åsikter och perspektiv gör det helt enkelt lättare för oss att förbättra behandlingsmetoder och vara med och påverka deras . Att förstå patienters resa innebär att vi kan fortsätta utveckla behandlingsmetoder och i slutänden förbättra häslan för kommande patienter.

Under Patient Week hittar du oss också i Sociala medier under #PatientsAreOurPurpose, där våra medarbetare delar vad som motiverar dem i sitt dagliga arbete och vad medkänsla är för dem.

Följ oss där!

Next