Vår ambition att förändra vardagen till det bättre för patienterna är ett viktigt fokus för oss. Under pandemin genomförde vi en enkätundersökning i samarbete med Noaks Ark, Posithiva gruppen och Kantar SIFO under maj-juni 2021.
Syftet var att få kunskap om hur personer som lever med hiv har upplevt sin situation i allmänhet och sin hivvård i synnerhet under året som präglats av Covid-19. Närmare 80 personer som lever med hiv deltog i undersökningen.
Fyra av tio deltagare uppgav att tillgängligheten inom hivvården har varit sämre eller mycket sämre under pandemin.
Jämfört med innan pandemin, angav 64% av deltagarna att de idag var mer missnöjda med sitt psykiska välmående, hälften mer missnöjda med sitt fysiska välmående och knappt hälften mer missnöjda med sitt sexliv.
Vi tror att om olika funktioner i sjukvården hade mer dialog med fokus att stärka livskvaliteten hos patient som lever med hiv så skulle det vara positivt och vi tror och hoppas att resultaten från enkätundersökningen ska bidra till det.
Den 15 juni hölls även ett webbinar där resultat från undersökningen presenterades av Alexander Jarl, Kantar SIFO. På webbinariet hölls även ett samtal om hiv och covid utifrån vårdens perspektiv med Ronnie Ask, sjuksköterska, Venhälsan, Södersjukhuset.
Medarbetare
Var hela dig själv på jobbet
04/06/2021
Hani Aoun, HR partner på MSD i Sverige, arbetar dagligen för en inkluderande arbetsmiljö.
– Det kan vara så enkelt som att dela dina helgplaner med kollegor eller ha ett foto av din partner på ditt skrivbord. När du känner dig fri att vara dig själv på jobbet kan även de till synes små sakerna ha stor inverkan på din lycka och välbefinnande, säger Hani.
Ändå kämpar många anställda med beslutet att avslöja aspekter av sin identitet som de oroar sig för kan vara problematiska för medarbetare och chefer. De döljer dessa delar av sig själva – vare sig det är att vara homosexuell, att vara förälder, utöva en viss religion eller att ha ett funktionshinder – för att undvika obehag eller diskriminering.
Så ska ingen behöva ha det.
Därför visar vi vårt stöd för internationella Pridemånaden i juni. Därför är HBTQ+ frågorna högt på vår agenda dagligen.
Forskning
Att förstå melanom: Tecknen, symtomen och riskfaktorerna
01/06/2021
Vad är melanom?
Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. Kännetecknat av okontrollerad tillväxt av pigmentproducerande celler, står melanom för cirka 2% av nya cancerfall världen över.
Melanom kan förekomma var som helst på huden, inklusive områden utan solexponering, men hudförändringarna är mer benägna att börja på vissa platser.
Medelåldern för diagnos är 65, men melanom är inte ovanligt bland personer yngre än 30. Faktum är att det är en av de vanligaste cancerformerna hos unga vuxna – särskilt unga kvinnor.
Halva hudförändringen eller födelsemärket matchar inte den andra.
B är för gräns
Kanterna är oregelbundna, trasiga, skårade eller suddiga.
C är för färg
Färgen är inte densamma överallt och kan innehålla olika nyanser av brunt eller svart, eller ibland med fläckar av rosa, rött, vitt eller blått.
D är för diameter
Området är mer än 6 millimeter brett (ungefär 0,75 cm = storleken på en pennas suddgummi), även om melanom ibland kan vara mindre än detta.
E är för förändring över tid Hudförändringen förändras i storlek, form eller färg.
Upplever man något av dessa varningstecken bör det diskuteras med en läkare, särskilt om du känner att du är i riskzonen för melanom. Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om du har en förändring som blöder, som växer snabbt eller som växer på höjden, oavsett vilken färg förändringen har.
Riskfaktorer
Ultraviolett (UV) ljusexponering
Hudförändringar
Ljus hud, fräknar och lätt hår
Familjehistorik, fall av melanom i den närmsta familjen (mor/far/syskon)
Personlig historia av att ha melanom eller andra hudcancer
Har ett försvagat immunförsvar
Att vara äldre
Att vara man
Xeroderma pigmentosum (ett sällsynt hudtillstånd som påverkar hudens förmåga att reparera DNA-skador)
Melanom kan inte helt förhindras, men det finns sätt att minska risken att drabbas. Det främsta sättet att minska risken är att skydda mot UV-strålar, som skadar hudcellernas DNA och påverkar generna som kontrollerar hudcellstillväxten. Den största källan till UV-strålar är solen. Det är därför det är viktigt att tänka på solsäkerheten varje gång du går ut, även på molniga dagar när UV-strålar fortfarande kan skina igenom. Här är några sätt att skydda dig själv:
Sök skugga
UV-exponeringen är störst mellan klockan 10 och 16. Om du behöver vara ute under dessa timmar, leta efter skugga – under ett träd, ett paraply eller en markis.
Bära en hatt
Försök hitta en hatt med en bred kant – minst 5 cm bred – för att skydda ditt ansikte, toppen av huvudet, öronen och nacken.
Skyla över
Välj kläder med tät stickning eller väv och undvik skjortor som du kan se igenom. Kom ihåg att om ljuset tränger igenom gör UV-strålar det också.
Använd solskyddsmedel
För utökad utomhusaktivitet, använd ett vattentåligt solskyddsmedel med en SPF på 30 eller högre.
Bära solglasögon
Skydda dina ögon och den känsliga huden runt dem. Välj ett par som blockerar så nära 100 procent av både UVA- och UVB-strålar som möjligt.
SE-NON-00498 05/2021
Infektionssjukdomar
Pneumokocksjukdom myter och fakta
03/06/21
Vi bryter ner potentiella missuppfattningar om pneumokocksjukdom och dess inverkan på både barn och vuxnna.
Pneumokocksjukdom är ett namn på alla infektioner orsakade av bakterier som kallas Streptococcus pneumoniae, också känt som pneumokocker.
Pneumokockinfektioner kan variera från öron- och bihåleinfektioner till lunginflammation och infektioner i blodomloppet.
Myt: Pneumokocksjukdom är inte allvarlig
Fakta: Pneumokockinfektion bidrar till död och sjukdom över hela världen
Pneumokock lunginflammation, till exempel, är en av de ledande smittsamma dödsorsakerna för småbarn och äldre runt om i världen.
Myt: Pneumokocksjukdom är alltid lunginflammation
Fakta: Pneumokockpneumoni (när den är begränsad till lungorna) och bakteriell lunginflammation (lunginflammation med bakteriemi) är bara två typer av sjukdomar orsakade av pneumokockbakterier
Förutom vanligare sjukdomar som bihåleinflammation och mellanöratinfektioner uppstår de allvarligaste fallen av pneumokocksjukdom när pneumokockbakterier invaderar delar av kroppen som normalt är fria från bakterier, såsom blodomloppet vid bakteriemi. Detta kallas “invasiv” pneumokocksjukdom.
Dessutom är pneumokock hjärnhinneinflammation en sällsynt men allvarlig infektion i hjärnans och ryggmärgens beläggningar. Detta kan leda till långsiktiga komplikationer såsom hjärnskador, hörselnedsättning och anfall.
Myt: Det finns bara en bakteriestam som orsakar pneumokocksjukdom
Fakta: Det finns många unika stammar av pneumokockbakterier – så kallade serotyper
Stammar skiljer sig åt på olika sätt: vissa är vanligare i ett land än ett annat, vissa är mer benägna att orsaka vissa typer av pneumokocksjukdom, och vissa är mer benägna att vara ansvariga för de allvarligaste fallen.
Myt: Pneumokocksjukdom påverkar alla lika
Fakta: Vem som helst kan få pneumokocksjukdom, men vissa människor är i ökad risk
Medan friska vuxna och barn kan drabbas av pneumokocksjukdom, inkluderar personer med ökad risk barn under 2 år, äldre vuxna som är 65 år och äldre och personer med vissa kroniska hälsotillstånd, som hjärtsjukdomar, diabetes eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Myt: COVID-19 och pneumokock lunginflammation är desamma
Fakta: Lunginflammation är en lunginfektion som kan bero på ett antal orsaker, inklusive virus, bakterier och svampar
Även om orsaken till lunginflammation inte alltid är pneumokockbakterier, är de en vanlig orsak. Pneumokock lunginflammation orsakas av bakterier som kallas Streptococcus pneumoniae, medan COVID-19 orsakas av ett virus som kallas SARS-CoV-2. De är olika sjukdomar, men pneumokock lunginflammation och COVID-19 delar vissa riskfaktorer, inklusive äldre ålder och vissa underliggande medicinska tillstånd.
Arbete för att skydda folkhälsan
Vi arbetar med ett antal samarbetspartners för att komma ikapp med vaccinationer som blivit påverkade av pandemin och för att bygga upp förtroende för – och tillgång till vaccin. Vårt engagemang omfattar global, nationell och lokal nivå. För oss innebär en säkrad folkhälsa mer än ett affärsbeslut- det är ett uppdrag och en målsättning vi delar med andra intressenter.
MSD har en hundraårig historia av forskning och engagemang i att förebygga sjukdomar genom att framställa, utveckla och leverera vaccin.
Vår breda vaccinportfölj hjälper till att förhindra sjukdomar genom alla stadier i livet, från spädbarnsålder genom hela vuxenlivet.
Vi är dedikerade åt att hålla jämn takt med den ständigt pågående utvecklingen av smittsamma sjukdomar genom att forska och ta fram möjliga vaccinförslag för många betydande sjukdomar.
Forskning
Att påverka för en grönare framtid blev självklart
03/06/2021
Sedan fem år tillbaka har Ulrika Nybergs vardag ägnats åt påverkansarbete inom hälso- och sjukvården i Sverige på MSD. När chansen kom att också engagera sig i påverkan för hållbar läkemedelsutveckling var valet självklart.
Allt påverkansarbete bygger på engagemang, envishet och förståelse för de strukturer man vill påverka.
”Det är en ynnest att få driva miljöfrågorna framåt i en livsviktig bransch och det finns så mycket vi kan åstadkomma tillsammans på EU-nivå”
Ulrika Nyberg
Ansvarig för Policy & Governmental Affairs på MSD i Sverige
Det har gått sex år sedan Parisavtalet skrevs under och det är uppenbart att alla behöver göra mer för att hantera klimatkrisen.
MSD har en lång historia av miljöarbete, men vi vet att vår strategi och vårt engagemang behöver utvecklas för att göra skillnad i en allt mer resurskrävande värld.
Vi stöder EU-kommissionens ambition att “sträva efter mer” genom EU:s Green Deal för att accelerera miljöarbetet i Europa. En frisk planet är avgörande för människors hälsa och vår verksamhets hållbarhet.
Miljöarbetet på MSD är både stort och smått, stora målsättningar och många små konkreta åtgärder för att nå dem. Vi har bland mycket annat ett initiativ att omforma våra vaccinförpackningar, där vi minskat förpackningsstorlekar och plastinnehåll.
Vacciner
Uniformen åkte på efter 29 år
2021-05-21
Share this article
Katrin varvar sitt jobb på MSD med volontärarbete som vaccinatör. En vecka i april, maj och i juni hjälper hon till att ordinera samt vaccinera människor mot Covid-19 på Karolinska Sjukhuset i Solna.
Hon är en av MSD Sveriges medarbetare som tagit chansen att ta del av de ökade volontärmöjligheterna som MSD erbjuder, och på så sätt har hon bidragit i det ansträngda läge som hälso- och sjukvården befinner sig i under pandemin.
Rapporter om hur all personal inom vården behövs för att ta hand om covidpatienter har blivit en del av vardagen under pandemin. Det leder till att patienter tvingas skjuta upp besök och rutinbehandlingar som screening till förmån för mer akut vård. Det fick Katrin att vilja hjälpa till. Som utbildad sjuksköterska och barnmorska förstår hon värdet av varje litet bidrag i den ansträngda vården.
– Man måste göra vad man kan, det är väldigt meningsfullt och alla insatser behövs för att få bukt med pandemin och återställa något nytt normalläge, säger hon.
Katrin hade inte haft uniform på sig på 29 år. Hon började jobba inom läkemedelsindustrin 1992, och de senaste åren har hon varit regionalt ansvarig för MSD:s avdelning för kliniska prövningar. Detta var dock inget hinder för henne.
– Det var inte svårt alls att ta steget. Det bygger på att mitt fantastiska team var villiga att hugga i min frånvaro, min chef var uppmuntrande och ett mycket generöst tillmötesgående från MSD Sverige.
Medarbetare
Att påverka folkhälsan är oerhört motiverande
2020-10-21
Share this article
Ishrat Habib, chef för det svenska uppstartsteamet för kliniska prövningar på MSD, är väl förtrogen med vikten av forskning och kliniska prövningar för att stärka folkhälsan.
Näst efter tillgången på rent vatten är vacciner det som har haft störst betydelse för folkhälsan i världen. För Ishrat är det oerhört motiverande att arbeta inom detta område, att lära av nya utmaningar och att få bidra till nya framgångar.
“Det arbete vi gör och den påverkan vi kan få får mig ur sängen om morgonen, det inspirerar mig”, säger Ishrat.
“Det är fantastiskt att kunna arbeta med något som har en så viktig inverkan på folkhälsan, att verkligen göra skillnad, att förhoppningsvis rädda liv med nya och innovativa produkter som vi utvecklar.”
Ishrat har genom åren hittat inspiration hos många människor, men hon är särskilt inspirerad av insatserna i Demokratiska republiken Kongo som fick landets Ebola-utbrott under kontroll i slutet av 2020.
“De människor som är på plats och sätter sina egna liv på spel – det fyller mig med både vördnad och beundran”, säger hon. “Den sortens hjältemod förstärks nu över hela världen när hälso- och sjukvårdspersonal och forskare ger sitt allt i kampen mot COVID-19-pandemin.”
Så Ishrat kommer att fortsätta vakna och driva på sig själv och sina engagerade kollegor för att hitta lösningar för pågående och framtida globala hälsoutmaningar.
“Min dröm är att få vara med och bidra till en produkt eller till en klinisk prövning som gör skillnad i människors liv och vardag”, säger Ishrat. “Det skulle göra mig varm i hjärtat om jag kunde göra det.”